Det var när jag gick över Stora Torget idag som jag såg den - pelargonen. Med sina vackert sammetsröda kronblad såg den bedjande på mig - "Snälla ta med mig hem och jag kommer att förgylla ditt liv". Så trots kunskapen om bannorna jag skulle få från min kära man när jag kom hem med en ytterligare pelargon så kunde jag bara inte stå emot :) Nu står den så fint på mitt köksbord och gör mig lycklig varje gång jag ser den. Krukan är visserligen lite för stor, men det dröjer nog inte länge innan den har växt ur den, mina Mårbackor skulle helst vilja flytta till större redan nu.
En annan av mina favoritväxter är Lyckoklövern med sina friska gröna blad och späda blommor. Jag fick leta länge och väl innan jag till slut hittade dem på Åsby Hem & Trädgård i Hallstahammar. Jag skulle kunna spendera timmar med att bara gå runt och känna doften av alla vackra blommor och växter de har. Luften blir så ovanligt ren när så många växter trängs på en liten yta. För att jag skulle få strosa omkring i lugn och ro åtminstone en liten stund skickade jag iväg Erik till Åsby Kött & Vilthandel - en butik som säljer egenproducerade charkuterivaror av kött från lokal uppfödare och jägare. Erik kom glatt därifrån med falukorv, ett urval av ölkorvar och några lokalproducerade folköl.
 |
| Lyckoklöver (Oxalis Articulata) |
Åsby Skantzen erbjuder även vackra promenadstigar att strosa runt på. Efter en promenad längs kanalen når man Ampans kanalcafé, som bland annat serverar himmelska räkmackor på hembakat bröd. Tyvärr räckte magarna inte till för någon av de hembakade pajerna, bakelserna eller kakorna som fått munnen att vattnas när vi först steg in. Det får helt enkelt till att bli ytterligare ett besök på kanalcafét. Ett stort plus för den trevliga ägarinnan Ann-Marie "Ampan" Blom.
På vägen tillbaka till bilen gick vi förbi Åsby Skantzens minizoo. De hade de vanligaste bondgårdsdjuren; får; getter; kaniner och ankor. Sveas favoriter (förutom kaninerna som hon ville äta upp) var grisarna. Helt orädda kom de fram till staketet, stack ut sina stora trynen, grymtade och nosade nyfiket på Svea. Svea blev helt paff när de stora blöta trynena helt utan betänklighet trycktes mot hennes nos - jag kan inte hjälpa att skratta åt minnet. Grisarna var till och med snälla nog att låta Svea nosa dem i rumpan, helt i enligthet med god hundsed :)
