En av anledningarna till att jag vill flytta till landet är för att bli mindre sårbar. Majoriteten av oss lever idag så sjukt bekväma liv att vi tar allt från basala saker, så som värme och vatten, och mer avancerade saker, så som snabb internetuppkoppling och micro, för givet. Men skulle vi kunna fortsätta att leva så om något stort hände, exempelvis en långvarig ekonomisk kris, utdragna strömavbrott, olja som tar slut, naturkatastrofer etc. Det är inte så att jag tror att "domedagen" är nära, det är bara det att om något nu skulle hända så vill jag vara mindre sårbar och själv ha valt det liv jag kanske annars tvingas till under mindre trevlig omständigheter.
Tänker er ett långdraget strömavbrott som efter stormen Gudrun. Hur avancerat vi än bor och hur dyra prylar vi än har så är vi mer eller mindre hjälplösa utan el: Hur håller vi oss varma när vi inte kan värma upp våra hus? Hur mycket går inte förlorat när mat blir förstörd av att kyl och frys slutar fungera och ska vi behöva handla nya varor varje dag? Hur får vi tag i vatten när pumpen som drivs av el inte längre fungerar? Och var uträttar vi våra behov när toaletten sätts ur spel av samma anledning? Hur skaffar vi oss information om omvärlden och vad som händer när vi inte längre kan använda TV och Internet. Hur mörkt blir det inte när alla lampor slocknar och hur otrygga känner vi oss inte när gatlyktor och hemmalarm sätts ur funktion? Och utöver det, hur många har inte jobb där vi behöver el för att kunna arbeta? Vi har byggt upp ett samhälle som behöver el, pengar och olja för att kunna fungera. Vi lever i ett skenbart starkt och avancerat samhälle med en akilleshäl.
På landet är man givetvis inte säker från detta, men man kan dock vara lite mer förberedd. Där kan man elda för att värma upp sitt hus, ha en jordkällare att förvara maten i, egen brunn att hämta vatten ur, dass, ett gäng fotogenlampor och kanske har man sån tur att man redan spenderar mindre tid framför dator och TV. Förhoppningsvis har man också en stark bygemenskap där man hjälps åt. Självförsörjning vad gäller mat är en annan möjlighet på landet som kommer väl till pass exempelvis vid en ekonomisk kris, vare sig det är en personlig eller nationell sådan. För mig känns det skönt att känna mig lite mindre sårbar samtidigt som det ett enkla liv som jag gärna vill leva.
